onsdag 5 december 2007
vackra
Det satt två tjejer på tunnelbanan på väg hem från maja. Jag tror dom var syskon för dom var väldigt lika. Dom hade fått alla fula drag man kan tänka sig och jag tyckte lite synd om dom och så satt jag i tankar om vem som egentligen bestämmer vad som är fint och vad som är fult? Varför anses det fult med tätsittande ögon till exempel? (vilket dom båda hade) Sen började dom prata om något som fick dom att le. Dom skrattade så deras ögon glittrade och jagba wow fan vad söta dom blev och sen tänkte jag att det är svårt att vara ful om man är glad så då tänkte jag att jag ska le och skratta jämt så blir jag lite snyggare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"om man går fort och ler mycket så ser ingen hur ful man är" som lasse åberg sa. jag tror även att jag hade detta citat i svagast ljusgrått mot vit bakgrund på lunar!
Haha, JAG OCKSÅ! Vi hade fan alltid samma citat så osjälvständiga som vi var (är?).
Skicka en kommentar