ipodsorg

Jag verkligen sörjer min stulda ipod. Det är som ett tomrum i mitt liv. Fyra timmas lyssnande per dag att fylla ut med någonting annat. Resan till och från skolan är en pina. Det känns så tomt! Och jag kan inte sova på kvällarna för att varje kväll somnade jag till talbok. Försökte med radio igår men det funkade inge bra. Det hade varit lättare om jag inte visste vem som tagit den och kunde acceptera att den är borta för alltid men nu går jag bara och hoppas på att jag ska få tillbaka den. Dumma dumma skitunge. Idag ska jag träna för första gången på skitlänge, jag tror det blir bra avkoppling från min sorg över ipoden.