damcykel

Imorse cyklade jag till skärholmen och jag var väldigt grinig över att jonas vägrar ha stänkskärmar på sin cykel. När jag kom fram såg det ut som jag hade kissat på mig och hela ryggsäcken var prickig. Eftersom det är jag som cyklar på cykeln 95% av gångerna så tänker jag ta mig friheten att montera fast stänkskärmarna igen. Fult? Bah! Jag har även tittat ut en cykel jag tror jag ska köpa. Jag och Jonas har haft en lång diskussion om herr- och damcyklar. Jonas tyckte det var självklart att jag skulle köpa en herrcykel och det tyckte inte jag. Varför skulle jag, herrcyklar är ju mycket fulare. Dessutom har jag alltid tyckt att den där stången är synnerligen opraktisk och i vägen. Som när jag lånade min grannes cykel när jag var typ 7 och jag hade för vana att hoppa ner från sadeln när jag stannade men jag glömde bort att jag cyklade på en herrcykel och att det var en stång där. Det gjorde ont. Jonas argument till varför det är självklart med en herrcykel är också att den är stabilare. Så nu har jag kollat upp det och det stämmer inte, dom är lika stabila, det är bara färgerna som brukar vara annorlunda (t.ex. att man kan välja rosa på damcyklarna). Det har alltid varit lite häftigt att ha en killcykel som tjej, typ i mellanstadiet när johanna ollervik hade en gul mtb i killmodell, det gjorde henne cool. Men killarna skulle aldrig kunnat haft tjejmodell. Som med allt annat då. Det blir en dammodell för min del just för att det är snyggare och mer praktiskt, sen får jonas klaga hur mycket han vill.